Inte reka för att utveckla som paddlare?

I en intressant bloggartikel på forspaddling.se berättar Fred Milner om sina tankar om intuitiv paddling. Lika intressant är den diskussion som pågick efteråt i sociala medier. Lars Larsson berättar att det finns så få forsar i en svensk paddeltur att man rekar de enstaka svåra forsar som finns och att det är något kulturellt i svensk forspaddling med det.
 
Med intuitiv paddling menas att man inte rekar forsen utan hittar linjen samtidigt som man paddlar. Analitisk paddling sker efter att man har bestämt linjen från land.
 
Istället för att använda ordet intuitivt skulle jag säga att det är en form av paddling som sker efter och samtidigt som en kortare analys. Paddlaren tänker och agerar på samma sätt med eller utan att reka, det är bara så att man har mindre tid för att fatta beslutt.
 
Så ser processen ut:
  1. paddlaren söker info om forsen, hinder, faror, linje, osv…
  2. paddlaren fattar beslut och bestämmer sig för en plan.
  3. paddlaren sköter samtidigt styrning, balans, koordination för att ta sig nerför forsen enligt planen och eventuellt behöver rätta till efter misstag.
  4. Paddlaren utvärderar sin paddling.
 
Genom att paddla ”onsight” förbättrar man oerhört mycket alla momenten.
Som Fred skrev, en duktig paddlare fattar 100 beslut per minut men det är inte sa imponerande tycker jag om besluten är lätta att fatta. Om du tar en promenad och ska välja mellan vänster och höger och att det finns en väg pa vänster och en vägg pa höger är det inte svart att bestämma sig för att köra vänster (förutom för en fransman som inte hör skillnaden när man uttalar väg och vägg) . Skämt åsido menar jag att om du snabbt sorterar de info du får och fokusera endast på det viktigaste har du inga problem med att fatta rätt beslutt. Det har blivit populärt idag att duktiga schack spelare kör vad man kallar ”bullet ” pa nätet. Varje spelare har mellan 30 sekunder och en minut för att spela en hel match! De bästa visar ändå djupare strategier in sina matcher även med så lite tid för att tänka. De har extremt bra kännedom på spelet, hittar lösningar med analogi baserade resonemanger (de känner igen mönster), och självklart fokuserar på det viktiga. Det funkar på samma sätt med forspaddling. Ju fler olika forsar du paddlar, desto bättre blir du som paddlare. Du känner igen olika mönster och har i din verktygslåda många olika tekniker för att klara en fors som liknar en du har paddlat förrut. Genom att paddla onsight paddlar du fler forsar vid varje paddlepass och träna på att sortera info och fatta rätt beslut.
 
Du lär dig ocksa att rädda situationer och anpassa dig, vilket hjälper också när man kör en fors efter att ha rekat och att det inte går som planerat. Du gör ofta misstag onsight och det är faktiskt bra!
Att paddla utan att reka får dig att paddla fler forsar och att öva på samma tekniker (vissa paddeldrag) i olika sammanhang där man sköter sin balans pa olika sätt. Vi blir stabilare på kayaken och därför starkare i våra paddeldrag. Dessutom får vi det enkelt att anpassa oss till eventuella överaskningar och vi tappar inte balansen så lätt. På grund av alla dessa anledningar försöker jag att erbjuda i mina kurser destinationer med olika typer forsar för att hjälpa mina gäster i sin utvekling. Vi paddlar pooldrop, kontinuerligt, brant och smallt, storvatten, lite allt möjligt med andra ord.
 
När min vän Simon Eriksson paddlade för första gången med mig i Alperna (smalla, kontinuerliga forsar) sa han direkt att han förstod varifrån min paddelstil kommer. Och det stämmer; vi är en produkt av den terräng där vi brukar träna. I Frankrike paddlar vi väldigt teknisk pooldrop som kräver precision (liksom pa Korsika) och kontinuerliga forsar (Alperna) som kräver balans, lugn och ro för att andas och släppna av i de långa forsarna. Däremot kan vi gå lite vilse i storvatten och ha det svårt att anpassa oss till större forsstrukturer. Vi behöver resa till Norden, Zambezi eller Nepal.
 
Svenska paddlare behöver i första hand lära sig att paddla med precision då svenska forsar inte brukar kräva det. På Korsika, Pyreneerna, Val Sesia kräver även en klass 3+ 4 fors bra precison (max några decimeter).
 
Hur gör man det då på hemmaplan? Det finns fler alternativ:
  • Hitta utmaningar i forsen: ta backvatten, gör en slalom, kör en boof som inte är nödvändig. Sätt precision mål, ställ krav.
  • Kör samma fors/ bana och minska antalet paddeltag.
  • Kör tävlingar med kompisar. Att paddla fort kräver precision.
  • Prova på olika grenar, framförallt slalom och freestyle.
  • Paddla med paddlare du inte känner och lär dig av dem.
  • Kör ”onsight laps” pa sträckor som du känner flera gånger per dag.
  • Paddla många lättare forsar, släppna av och lek istället för att stressa för att köra en svår fors en gång. De bästa brukar köra 90% onsight när de tränar.
Det var mina tankar om intuitiv och analystisk paddling och jag hoppas att det blev av lite hjälp.
 
Såklart är det nödvändigt ibland att reka forsar men jag tror att ett stort misstag är att satsa på att köra hårt hela tiden. Till skillnad från klättring där du inte kan köra svårare än din egen nivå kan du alltid kasta dig in i en fors och överleva med lite tur. Därför kan vi säga att det viktigaste inte är hur svart du paddlar utan hur du paddlar. Vi är väl klass 4 eller 5 paddlare allihopa med lite träning. Lär dig istället att köra med stil och precison! Det är sa gott att glatt och avsläppnat cruisa igenom kontinuerliga forsar! Och sen får du teknik för att paddla hårdare forsar med marginal!
Share the Post: